Jag är i chocktillstånd

Den 19 november anordnande socialdepartementet en konsert till firande av barnkonventionen 20 år i Berwaldhallen. Kungafamiljen var där, Göran Hägglund i egen hög person och en rad andra politiker.

När den första talaren går upp på scen så får denne ett barn i vardera hand. De går fram till mitten av scenen och barnen sätter sig bredvid talaren för att sedan sitta där och lyssna. Jag gapskrattar. Tänker att de är fyndiga som tusan och tror att de ska gestalta vuxnas undermåeliga barnsyn. Men det kommer ingen poäng. När talaren har sagt sitt så reser sig barnen, tar talaren i handen och leder denne tillbaka. Detta händer varje gång någon ska tala. Göran Hägglund och Drottning Silvia var två av dem.

Vad var de barnen till för?

Det blir ganska absurt när Göran Hägglund pratar om barnets rätt att bli hörd, medan kvällen han arrangerar inte har lämnat någon talartid för just barnen. Istället får de sitta bredvid honom när han står och pratar om barnets rättigheter.

Talen varvas av barn som dansar, en enorm barnkör, någon folkkär artist och ett par musikaliska underbarn. Kattis som är konferencier har inlett kvällen med orden ”vi ska fullständigt dränka barnen med kärlek ikväll”

Jag undrar hur det kunde få bli såhär? Hur gjorde de när de kom fram till upplägget?

Hm.. Vi ska alltså fira barnkonventionen i Berwaldhallen. Jag vet! Vi tar in en stor barnkör som får sjunga sånger som får oss vuxna att få tårar i ögonen. Sen Klär vi upp lite vackra flickebarn till älvor som dansar runt.. Men vi måste ha lite pojkar också! Ja, de får dansa ihop med flickorna, sätt på dem minivuxenkläder. Perfekt! Och så några tal också. Typ drottningen. Ja! Och talarna får med sig barn upp på scenen som sitter och lyssnar.

Jag måste erkänna att jag kan inte förstå hur de tänkte, inte överhuvudtaget. Efter konserten möter jag upp ett gäng av våra medlemmar som dagen efter ska ställa våra politiker mot väggen i en ministerhearing. Vi pratade om konserten. – Vad hände?? Och de där barnen, vad var de till för?

Vad hade hänt om de hade fått några minuter på scen för att hålla ett tal om barnets rättigheter? Om barn själva hade fått uttrycka sig under en kväll om barnets rätt att bli lyssnade till.. Jag är helt övertygad om att det hade blivit så jävla mycket bättre och vi hade räddat Socialdepartementets misslyckande. Nu har man istället, åter igen använt barn som dekoration. Fy fan, socialdepartementet!


Sofia Zackrisson
Förbundsordförande
Rädda Barnens Ungdomsförbund