Jämställdhets- och integrationsministern har inte läst barnkonventionen

Imorse annordnade LSU Sveriges ungdomsorganisationer tillsammans med folk och Försvar ett frukostseminarium. Seminariet skulle handla om vilket samhälle vi egentligen har. Som gäst hade man bjudit in jämställdhets och integrationsminister Nyamko Sabuni.

Rädda Barnens Ungdomsförbund lyssnade förväntansfullt när Nyamko pratade om vikten av värdegrundsarbete, utveckling av demokrati och mänskliga rättigheter. Fan, vad gött, tänkte vi. Men när ska hon prata om barnets rättigheter?

Jag ställde frågan till Nyamko om hon ser det som ett problem i värdegrundsarbetet att bara en bråkdel av Sveriges barn ens känner till sina rättigheter enligt FN's konvention om barnets rättigheter. Nyamko gav svaret att det inte är barnets uppgift att känna till alla sina rättigheter.

Nej, det är barnets RÄTTIGHET att känna till sina rättigheter, kontrade jag.

Men ministern talade vidare om att skolans uppgift är att se till att fostra barn så att de själva har möjlighet att senare söka upp den kunskap de vill och behöver. Jaså? Det var nytt! Så jag som barn ska få lära mig genom min skolgång om hur jag kan uppsöka information, så att jag i framtiden kan få läsa om vilka rättigheter jag skulle fått när jag var barn?

Theodor Ryan, aktiv medlem i Rädda Barnens Ungdomsförbund var inte nöjd med svaret och kontrade med frågan om hur barn ska kunna utkräva sina rättigheter när man inte känner till dem? Då svarar ministern tillslut att det kanske är bra om barnkonventionen ingår i lärarutbildningen. Men att inte det är hennes roll att se till att det händer. Vad är det för svar? Vad tänker ministern med ansvar för ungdomspolitik göra för att barn ska få reda på sina rättigheter?

Avslutande påpekade Nyamko att barn inte ska ha makt, eftersom makt innebär ansvar. Jag undrar om hon har funderat över vilken makt som skulle kunna vara skadlig för barn. Inte kan det vara ansvaret som barn från 15 år får genom att bli straffmyndiga och kan bli straffade efter en lag som man inte har haft makt att kunna påverka.

När seminariet var över gick jag fram till Nyamko och gav henne en sammanfattad barnkonvention. ”Tack! Jag har tänkt läsa den där.” säger hon. VA??? Nyamko sabuni har inte ens LÄST barnkonventionen. Men hon har ansvar och makt att driva frågor som i allra högsta grad påverkar barn. Ministrar har makt, men kan inte ta det ansvar som medföljer, för att använda Nyamkos egna retorik. Illa. Riktigt illa. Men jag berättade för Nyamko att Rädda Barnens Ungdomsförbund nu jobbar för att barnkonventionen ska bli svensk lag och hon påstår att det aldrig kommer att ske. ”Det kommer aldrig hända, i Sverige har vi ingen tradition att anta konventioner till lag” sa hon. ”Men nu måste det göras! Precis som barnrättskommittén sa till Er i sitt uttalande” svarade jag.

För 30 år sedan var det tradition att slå barn. Den traditionen lagstadgade vi bort. - en tanke från Petter Falk, aktiv i Rädda Barnens Ungdomsförbund. För vad menar ministern med att det aldrig kommer att hända? Vi lagstadgar ju om EU konventioner regelbundet, varför ska vi inte lagstadga barnets rättigheter?

Jag ska se till att Nyamko inte bara får en sammanfattning av barnkonventionen Hon ska få en fördjupningsutbildning.


Sofia Zackrisson
Förbundsordförande
Rädda Barnens Ungdomsförbund

Jag tänker jaga utbildningsministern tills han säkerställer barnets rätt i skolan.

Ikväll var det Folkpartites dag i Almedalen och partiledare och utbildningsminister Jan Björlund höll sitt tal i Almedalen. Ett tal som fick höga poäng av de retoriker som bedömer partiledartalen.

Visserligen pratade Jan om skolan och där med elever. Han lyfte att en skolhälsovård måste och ska finnas tillgänglig för alla elever på alla skolor. Gött, säger Rädda Barnens Ungdomsförbund som vet att skolhälsovården idag knappt existerar. Barns rätt till hälso- och sjukvård är en rättighet som man allt för ofta bortser ifrån i Sverige genom att låta skolsköterskan i skolan vara där någon gång i veckan, ha en kurator som kanske inte ens kommer till skolan. Ett pöäng där, Björklund.

Men sen då? Han fortsatte att prata om stöd för elever i skolan, både för ”högpresterande” och ”lågpresterande”. Sen kom en jävligt konstig mening som fick mig att tappa hakan.

Om föräldrar är missnöjda med stödet så ska de kunna överklaga.

What? Om föräldrar är missnöjda?? Om elever är missnöjda så ska de kunna.. Få IG i ordning och uppförande? Nä, Björklund. Du får IG av mig i elevinflytande och tillvaratagande av barnets rättigheter. Sist jag kollade var barnets rätt till inflytande över de frågor som berör barnet en av de fyra huvudprinciperna i FN’s konvention om barnets rättigheter. Har utbildningsministern läst på om barnets rättigheter, eller tycker han bara att de är dåliga?

Jag jagade rätt på Jan Björklund efter hans tal. Lite rädd för att bli stoppad av en livvakt eller polisen lyckades jag trots allt ta mig fram.

”Hej! Jag är ordförande för Rädda Barnens Ungdomsförbund och jag vill ha en barnrättslag. Varsågod, Jan!” sa jag och räckte fram ett flygblad om varför barnkonventionen ska bli lag. ”Bra. Tack.” sa Janne kort och rusade vidare.

Men jag tänker fortsätta jaga utbildningsministern och alla andra makthavare tills de hajar. Vi behöver en barnrättslag som lagstadgar om barnets rättigheter. Gör barnkonventionen till lag!

Sofia Zackrisson
Förbundsordförande
Rädda Barnens Ungdomsförbund

Vad hände med den svenska skolpolitiken?

undrade lärarnas Riksförbund och anordnade ett seminarium där 6 personer skulle ’debattera’ en bok om skolan. Dessa 6 personer var författaren av boken, en journalist från DN, en från expressen, en kommunpolitiker från Haninge och en Ordförande för Lärarnas Riksförbund.

De resonerade tillsammans om skolan främst ska fostra eleverna, eller om skolan främst ska lära eleverna. Och så kom de fram till att skolan ska göra lite både och. Men de glömde då och då bort att de var överrens och fick påminna varandra om att de redan hade dragit en slutsats. Komiskt.

Det pratades om att det inte bara kan vara skolans ansvar att lära eleverna något, utan att skolan också måste kunna lägga ansvar på eleven. Schysst, tänkte jag och undrade om det skulle komma ett vidare resonemang om vad elever ges för verktyg eller motivation att ta det ansvaret.

Då fick Tobias Jobring, ordförande för Sveriges Elevråd SVEA, ordet och lyfte att elever gärna vill ha mer ansvar i skolan. Ge oss ansvar att kunna bestämma vad vi ska lära oss om och på vilket sätt, sa han. Och där fick jag min efterlängtade koppling till faktiskt elevinflytande.

Vi kan inte ha en skoldebatt där vi pratar om elever och lärare som VI och DOM. Där kommunpolitiker kan få säga att ’elever måste minsann också ta ansvar, vi kan inte skylla alla dåliga resultat på skolan’ Nähe? För det kan man visst. Så länge skolan inte har gett sina elever ordentliga möjligheter att kunna påverka sin skolgång, eller motivation att lära sig något, så kan man inte skylla ett förbannade dugg på eleverna.

Ikväll ska jag lyssna på vad utbildningsministern Jan Björklund har att säga i sitt partiledartal i Almedalen. Han kanske säger något om skolan, gissar jag.

Jag kanske inte har sagt det, men jag granskar talen utifrån ett barnrättsperspektiv och hoppas på att någon av partiledarna ska prata barnrätt. Eller åtminstone nämna barn…

Sofia Zackrisson
Förbundsordförande
Rädda Barnens Ungdomsförbund

En politisk mingelfestival

Idag drog fenomenet Almedalsveckan igång. Under knappt en timme strömmade till massor med människor. Men det lustiga med detta är allt folkmassan liksom inte känns som en massa. Det borde finnas ett bra ord som kan beskriva många människor på liten yta bara i sin uppenbarelse ser ut som ett mingel. En politisk mingelfestival.

Jag hängde på sista dagen av LSUs RE:flex konferens fram till eftermiddagen. Vi avslutade med ett öppet seminarium om Ungdomars samhällsengagemang och delaktighet. En paneldiskussion där vi pratade om myter för ungas engagemang och utmaningar för ungdomsorganisationer. Det har varit en maffig helg med input och tankar som har snurrat i mitt huvud, men konstigt nog är jag inte det minsta utmattad eller trött i huvudet. Tvärtom känns det som att jag har fått alldeles lagom med igångkickande tankar för att kunna driva den viktigaste frågan under Almedalsveckan. – Att göra barnkonventionen till lag.

Tidigare under kvällen pratade jag lite med en taxichaufför när jag skulle förflytta material och hämta ankomna Rädda Barnens Ungdomsförbundare. Vi började prata om alla människor under just Almedalsveckan och han frågade varför just jag var här.

När jag berättade att jag är här för att göra barnkonventionen till lag blev han tyst i några sekunder. Vet du vad, sa han sen. – Det där är så konstigt. För visst känns det som att det är självklart? Alltså, det där med barns rättigheter, fyllde han i.

Sen berättade han om hur han har tänkt länge på hur barn som har blivit utsatta för våld eller sexuella övergrepp inom familjen får för stöd, eller inget stöd. Vi resonerade vidare kring vuxenvärldens ansvar och betydelse för barnets trygghet och säkerhet. För det är fortfarande så att vi (generellt i samhället) räknar familjen som den mest centrala och tryggaste sammanhanget för barnet idag. Och om ett barns föräldrar är det mest otrygga i ett barns liv, vet vi liksom inte vad vi ska göra. Runt varje barn finns det väldigt många vuxna, men allt för få närvarande. Jag vill hävda att det är varje vuxen människas förbannade ansvar att våga se barn i sin omgivning. Se och agera.

--

Imorgon ska jag och Antonia gå på ett seminarium som heter ”Så involverar vi unga i den regionala utvecklingen!” Spännande!- säger vi och hoppas på schyssta diskussioner om barnrätt och makt.


Sofia Zackrisson
Förbundsordförande
Rädda Barnens Ungdomsförbund

Av, med och för unga ledare

Nu i helgen är jag på LSU’s konferens om ungt ledarskap – Re:flex. LSU är en paraplyorganisation för Sveriges Ungdomsorganisationer. 80 organisationer är medlemmar, och på konferensen i helgen finns en rad på plats. Turkiska Ungdomsförbundet, Unga Allergiker, Jagvillhabostad.nu, Sveriges Elevråd – SVEA, SVEROK, Sveriges Ungdomsråd och ett gäng andra. Tillsammans grottar vi ner oss i frågor som är sjukt viktiga för oss alla. Vad innebär ett medlemskap i min organisation? Hur blir vi en inkluderande organisation? Hur använder jag mig av positiv feedback i mitt ledarskap?

Det som slår mig varje gång när jag får möjlighet att träffa så många olika ungdomsorganisationer på en och samma gång är hur sjukt komptenta vi är. Det har slagit mig idag igen att jag som ung ledare måste bli bättre på att dela med mig av det min organisation gör bra, och på samma gång leta reda på och be om hjälp från andra organisationer. Vi kan massor, massor, massor. Men vi vänder oss allt för ofta till samma personer eller organisationer för inspiration och hjälp när vi behöver det.

Ett av passen idag handlade om hur vi som ledare för en ungdomsorganisation kan göra organisationen mer inkluderande. Min största reflektion var att om jag som ledare alltid utgår från mina personliga perspektiv när jag pratar om och med Rädda Barnens Ungdomsförbund, så kommer jag ganska snart att sätta en smal och tråkig norm. Med andra ord kan jag se till att lyfta så många perspektiv som möjligt genom mitt ledarskap. Men då måste jag aktivt söka och ta till mig perspektiven. Många kommer av sig självt, men om jag ska uppnå en verklig mångfald av perspektiv för att kunna bli inkluderande så måste jag lägga manken till.

Jag tänker lägga manken till.


Sofia Zackrisson
Förbundsordförande
Rädda Barnens Ungdomsförbund

Nu kör vi!

Nästa vecka kommer bli en häftig vecka för Rädda Barnens Ungdomsförbund. Vi kommer vara på politikerveckan i Almedalen och prata barnrätt, gå på seminarier, träffa organisationer och politiker, göra barnkonventionen till lag, ifrågasätta och bli ifrågasatta, utveckla och inveckla.

Samtidigt har vi sommarläger får våra medlemmar i Tollarp. Där träffas medlemmar och smider planer, utbyter erfaranheter, inspirerar varandra, lär varandra, klurar och funderar, badar och leker.

Engagemang är mäktigt! Precis som solen brinner vi lite extra under sommaren. Tillsammans river vi murar!

Fortsätt följa bloggen och läs om våra upptåg under politikerveckan.

Sofia Zackrisson
Förbundsordförande
Rädda Barnens Ungdomsförbund

Kan alla föräldrar ha RÄTT till sina barn?

”Att barn som är omhändertagna kan få flytta hem igen för att sedan återigen omhändertas beror på att vi har en stark föräldrarätt i Sverige. Grunden i den svenska lagstiftningen är att det biologiska föräldraskapet ses som så viktigt att det ibland prioriteras på bekostnad av barnets stabilitet.”

Så inleddes en artikel i DN igår som handlade om ett fall där en mamma misstänks ha misshandlat sina barn. Barnen hade en tid bott med en fosterfamilj för att situationen med den biologiska mamman inte var hållbar. Och nä, det var det fan inte. Mamman är häktad för grov fridskränkning och misstänks för att ha misshandlat sina barn med spikar och glasskärvor. Barnen fick nämligen inte bo kvar hos fosterfamiljen. Även om ett barn behöver flyttas från sina biologiska föräldrar på grund av att föräldrarna är jävligt dåliga föräldrar, har föräldern fortfarande rätt att träffa barnet. Utgångspunkten är till och med att barnet så småningom ska flytta tillbaka till de biologiska föräldrarna.

Vem fan kom på det? Eller okej, någon har försökt täcka in både barnets och förälderns rätt. Till exempel så ska det göras en bedömning om barnet kan få den vård den behöver i hemmet innan barnet flyttas tillbaka till den biologiska föräldern igen. Men om ”vården” i det här fallet inte riktigt handlar om yttre omständigheter, utan helt enkelt att skyddas från sin biologiska förälder? Det har ingen tänkt på? Eller va? När föräldrars rätt enligt lag står över barnets kan vi kasta den lagstiftningen i papperskorgen.

Barn är ingen ägodel man har rätt till, och föräldrar blir inte världens bästa människor bara för att de har barn. Men lagen skyddar dem som om de vore antika gudar med rättigheter som står över andras.

Jag vill ha en barnrättslag!

Sofia Zackrisson
Förbundsordförande
Rädda Barnens Ungdomsförbund

Svenska staten, sluta vara svag! – Gör barnets rätt till lag!

Barnets rätt, FN:s Barnkonvention om barnets rättigheter fyller 20 år under 2009. Konventionen har alltså, med svenska mått mätt, varit ”vuxen” i hela två år. Men den tas lika lite på allvar idag som den gjorde när den var barn. Rädda Barnens Ungdomsförbund menar att om vi i Sverige verkligen vill kunna utge oss för att kämpa för vad som är bäst för våra barn och unga måste vi anta Barnkonventionen som svensk lag. Finns det någon anledning att inte göra det?

Barnkonventionen antogs för 20 år sedan, under parollen att barn rättigheter inte får åsidosättas under några som helst omständigheter. Barnkonventionen skulle se till att barnets rätt skulle upprätthållas och respekteras oavsett social, kulturell eller religiös kontext. Inget barn, någonstans, skulle behöva se sina grundläggande rättigheter åsidosätta, förutsatt att konventionen upprätthölls. Barns rättigheter skulle tas på allvar. Barnets bästa skulle komma i första rummet.

Idag utgör barn ungefär en femtedel av Sveriges befolkning. Bara en bråkdel av dagens barn har någonsin fått kännedom om sina rättigheter. Vi kan inte fortsätta ifrån ta deras rättigheter! Vi kräver genom lag att barn från 15 år själva ska ta ansvar för att följa Sveriges lagar, men ingenstans tar lagen ansvar för barnet. Idag står lagen över rätten till vård, inflytande och utbildning. Föräldrars röst är högre än barnets och skyddet för barn som lever med föräldrar som mentalt eller fysiskt misshandlar och missköter barnet är minimalt. Sveriges barn är helt utelämnade och beroende av vuxenvärlden. En värld som bryter mot grundläggande rättigheter, helt utan konsekvenser.

Barn har rättigheter och vuxna har skyldigheter.

Det är vuxnas skyldighet att ensamkommande flyktingbarn blir väl omhändertagna när de har flytt till Sverige. Det är vuxnas skyldighet att barn som mår psykiskt dåligt ska få vård. Det är vuxnas skyldighet att ge barn reellt inflytande över sin vardag. Det är vuxnas ansvar att se till att barn har en tillgänglig och meningsfull fritid.

Idag är en femtedel av Sveriges befolkning utestängda från den yttersta demokratiutövningen att få rösta i allmänna val. Barn har varken rösträtt, eller får sina rättigheter tillgodosedda. Vi har gjort den grupp som har den minsta möjligheten någonsin att påverka sin situation till den mest utsatta gruppen i alla kategorier. För vart jag än som barn vänder mig för stöd, är jag helt beroende av att vuxna väljer att ge mig mina rättigheter.
Vi vill tro att vi värnar om våra barn. Men barn kommer aldrig att vara vår framtid, barn lever här och nu.

Rädda Barnens ungdomsförbund kräver vi att FN:s Barnkonvention görs gällande som Svensk lag. Det är det minsta vi kan göra.

Sofia Zackrisson
Förbundsordförande
Rädda Barnens Ungdomsförbund

Rädda Barnens Ungdomsförbund söker en personalchef på heltid, innehållande arrangemangs- och utbildningssamordning

Personalchef: 40 %
I dag har vi ett förbundskansli som består av anställd personal, 3 heltidstjänster och en deltidstjänst, arvoderade förtroendevalda samt en volontär. Som personalchef kommer du att leda kansliets personal.
En personalgrupp med tjänster som innehåller olika ansvarsområden kräver individuell arbetsledning och coachning, men också en sammanhållare för kansligruppen i stort. Det är viktigt att du har goda kunskaper inom arbetsrätt och arbetsledning.

Den förtroendevalda förbundsstyrelsen är ansvarig för hela förbundet mellan årsmötena och samverkan mellan styrelsen och kansliet är av mycket stor vikt för att förbundet ska nå sina mål. Denna samverkan kommer du vara en av ledarna för. Du kommer att jobba nära förbundsordförande som kommer vara din arbetsledare och chef. Som personalchef behöver du vara lyhörd, samarbetsvillig, tålmodig men också drivande, lösningsinriktad och använda konstruktiv feedback och coachning som dina främsta verktyg.

Arrangemangs- och utbildningssamordning: 60 %
Ansvara för förbundets arrangemang såsom förbundsårsmöte, träffar och utbildningar. Som ansvarig för arrangemang kommer du att från planering till utvärdering vara huvudansvarig för det praktiska arrangemanget och genomförandet. Deltagare för ett arrangemang varierar från 10-tal till 100-tal och allt där emellan, och deltagarna är i vår medlemsålder. Därför är det viktigt att du som arrangör är mångfacetterad och har ett helhetstänk.

Som ansvarig för utbildning kommer du att vara huvudansvarig för vår externa och interna utbildningsverksamhet. Rädda Barnens Ungdomsförbund utbildar aktiva medlemmar till nationella informatörer som håller workshops om barnets rättigheter som vi säljer till skolor, organisationer och företag. Du kommer att vara samordnare och ansvarig för denna verksamhet, från utbildning av informatörerna, till att ta emot förfrågningar/marknadsföra verksamheten.

Du som söker tjänsten
- är lösningsinriktad, konstruktiv, drivande och lyhörd
- har vana att arbeta självständigt så väl som i grupp
- har erfarenhet av chefskap och ledarskap
- har erfarenhet från ideellt arbete
- har samordnat arrangemang

Det är meriterande om du har
- erfarenhet av att jobba ideellt eller som tjänsteman i en ungdomsorganisation
- har god kunskap om barnets rättigheter
- har erfarenhet av uppsökande försäljning

Tjänsten är tillsvidareanställning med tillträde omgående. 6 månaders provanställning tillämpas. Vi ser mångfald av perspektiv, bakgrunder och erfarenheter som en tillgång och har därför stora förväntningar på en bredd bland de sökande.

Du ska givetvis dela vår filosofi, som du kan läsa mer om på www.rbuf.se. Visst arbete kommer att ske på obekväm arbetstid. Kollektivavtal finns mellan IDEA och Unionen/Akademikerförbunden.

Sista ansökningsdagen är den 6 juli och ansökan (personligt brev på max 1 A4 och CV) skickas via e-post till jobb@rbuf.se. Ange löneanspråk i ansökan. Förbundsordförande, Sofia Zackrisson svarar på frågor som rör tjänsten på 0706-529892 eller sofia.zackrisson@rbuf.se.

Jag vill ta över Almedalen

Snart fylls Visby med lobbyister, organisationer, företag, politiker, myndigheter och intresseorganisationer. Galet många människor i grupp som ska dela ut så många visitkort som möjligt på kortast tid, ställa flest frågor på seminarier, få flest deltagare på sina seminarier, knyta bäst kontakter, synas mest och med bäst människor. HETS!

Jag var på politikerveckan på Almedalen för första gången förra året. Det konstigaste forumet jag har varit med om i hela mitt liv. Det gick att TA på stämningen som låg likt ett surrande vakuum över hela Visby. Ett isolerat myller.

Tema mångfald och ickediskriminering. Känner du hur hela du och din organisation vibrerar av förändringsvilja och drivkraft av detta? Men ärligt talat. Om almedalsveckan är det hetaste arrangemanget för samhällsförändrare så får vi faktiskt skylla oss själva när vi suger på inkludering. För det gör vi verkligen. Om du får möjlighet, ta en titt på deltagarna under Almedalsveckan. Eller varför inte kolla in närmsta ideella organisation. Fast ptja.. Kolla in vilket forum som helst, för det lär inte vara någon verklig mångfald någonstans.

När jag kollar igenom programmet för veckan blir jag lika bitter över mig själv som alla andra deltagande organisationer. Det är lättande att se att fler ungdomsorganisationer är representerade i seminarier som rör unga. Men jag undrar om Unga Hörselskadade liksom förra året behöver hyra in dyra tolkar för att kunna ta del av seminarier för en tillgänglig skola.

Jag vill ta över Almedalsveckan och bara testa vad som skulle hända om man satte rätt person på rätt plats. Det kommer inte att hända fullt ut i år, men jag lovar att ni kommer att märka Rädda Barnens Ungdomsförbund. Nästa år kanske vi arrangerar seminariet ” framtidens skola- ur ett vuxenrättsperspektiv”.

Sofia Zackrisson
Förbundsordförande
Rädda Barnens Ungdomsförbund

Ett mäktigt samarbete!

I helgen hade det nordiska samarbetet, Nordic Cooperation möte i Oslo. Samarbetet består av Rädda Barnens Ungdomsförbund i Sverige, Norge, Finland och Danmark. Samarbetet började när Rädda Barnens Ungdomsförbund i Sverige och Danmark skulle bildas år 2003. Rädda barnens Ungdomsförbund i Norge hade funnits sedan 1995. Då byggde samarbetet på att stötta och stärka varandra i bildandet av självständiga ungdomsförbund.

Det har hänt mycket sedan 2003 och nu verkar samarbetet för att stötta unga aktiva inom Save the Children Alliance runtom i hela världen. Ett annat huvudfokus i samarbetet är att stärka barn och ungas inflytande i Save the Children Alliansen.

I en internationell barnrättsrörelse är barn och ungas inflytande något av det absolut viktigaste för att kunna vara en effektiv och stark röst för barn. Vi kommer aldrig att kunna göra världen en bättre plats för barn om inte barnets röst är den starkaste och viktigaste i rörelsen. Men vi är på väg. Nordic Cooperation har utarbetat en rapport som visar på bra exempel på hur medlemsorganisationerna kan bli bättre på att inkludera barn och unga i kampen och vikten av att det görs. Detta var någon som diskuterades på mötet i helgen i Oslo.

No talking with us, without us!

Sofia Zackrisson
Förbundsordförande
Rädda Barnens Ungdomsförbund

FN uppmanar Sverige att göra barnkonventionen till lag!

Nu har FN’s barnrättskommitté lämnat sitt uttalande till Sverige. Den enda styrande funktionen som finns idag för att säkerställa att barnets rättigheter följs. Sverige skriver en rapport till kommittén var femte år, och kommittén lämnar tillbaka kommentarer. Kritik, tips och beröm. Kolla in nyheterna här, här och här.

Igår kom det. Barnrättskommitténs uttalanden om hur Sverige har behandlat sina barn de senaste fem åren.

FN är tydliga med vad Sverige måste göra. GÖR BARNKONVENTIONEN TILL LAG!

Rädda Barnens Ungdomsförbund driver frågan som viktigaste fokus två år framåt. Det beslutade årsmötet i april 2009. Och nu har vi FN i ryggen för att få en barnrättslag. För hur kan ett land som Sverige inte ha någon rättssäkerhet för barn? Hur kan det vara så att Barn- och ungdomspsykiatrin är den vårdenhet som varit sämst på att upprätthålla vårdgarantin?? Hur kan vi missa att prata med barnet i en familj där mamman blir slagen? Hur kan vi utesluta en femtedel av vår befolkning i demokratin? I en demokrati med ganska många olika inflytandeformer har man liksom missat att ta hänsyn till barnet. Hur är det möjligt att efter 20 år av en konvention för barnets rättigheter? Hur fan är det möjligt att Sverige kan I-frånta barn rätten att få reda på sina rätigheter?

När inte ens lärare får lära sig om barnets rättigheter i sin utbildning, hur ska då eleverna få tillgång till dem? När inte ens föräldrar får reda på barnets rättigheter, hur ska de då kunna efterleva dem? När inte ens den svenska staten följer FN’s konvention om barnets rättigheter, vem ska då göra det?

Svenska staten, sluta vara svag! – Gör barnets rätt till lag!

Sofia Zackrisson
Förbundsordförande
Rädda Barnens Ungdomsförbund

Deltagande Demokrati

Tjänstemän inom statsförvaltning, såsom högsta domstolen, och andra tjänstemän från både offentliga och ideella sektorn i Latinamerika träffas I syfte att fortbilda sig inom deltagande demokrati. Under denna vecka har ett gäng samlats i Stockholm. Tillsammans med utbildnings- och konsultorganisationen SIPU, utbyter de erfarenheter och skaffar nya verktyg för hur de inom sina områden kan jobba med deltagande demokrati.

SIPU hade tänkt till och bjöd in Rädda Barnens Ungdomsförbund för att prata om vikten av barn och ungas delaktighet och inflytande. Jag fick tillfälle att berätta om hur organisationen bildades och hur vi är organiserade idag. Barn som experter med unik kompetens, barnrättsperspektiv och makt blev utgångspunkterna i diskussionen efteråt. ”jag jobbar inte med något projekt där barn deltar, men hur kan jag som tjänsteman på bästa sätt involvera och ta tillvara på barn och unga i mitt arbete?”, var en högst relevant fråga jag fick från en av deltagarna. Ge förutsättningar till beslutsfattande makt och ömsesidigt samarbete!

Diskussionen fortsatte in på åldersdiskriminering när en annan deltagare ställde frågan om hur Rädda Barnens Ungdomsförbund mottas och tas på allvar när vi driver påverkansarbete. Och mycket riktigt tvingas vi som alla andra unga, överbevisa vår kompetens och anpassa oss till vuxenvärlden för att nå fram med våra budskap. Ett problem som skapas när makt inte är jämt fördelad. För det är den inte idag. En femtedel av Sveriges befolkning är helt utestängda från den yttersta formen av demokrati och får inga möjligheter till reellt inflytande. På det nekar vi barnets rätt till sina rättigheter när varken föräldrar, lärare, politiker, barn eller någon annan känner till och förmedlar vad barnets rättigheter är.

Efter ett häftigt möte har Rädda Barnens Ungdomsförbund nya, bra kontakter för att tillsammans se till att barnets rättigheter tillgodoses i alla lägen.

/En peppad, stolt och hoppfull

Sofia Zackrisson
Förbundsordförande
Rädda Barnens Ungdomsförbund

Vad betyder åldersdiskriminering??
Idag har jag varit på det första mötet med en ny referensgrupp till Diskrimineringsombudsmannen som ska handla om åldersdiskriminering.

Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet,
funktionshinder, sexuell läggning och ålder är de grunderna som lagen idag säger att man kan bli diskriminerad för. Könsöverskridande identitet och ålder är nytt för diskrimineringslagstiftningen från 2008. Läs hela lagen på Diskrimineringsombudsmannens hemsida.

Vad behövs för att allas rättigheter ska efterlevas oavsett ålder? Det var en av de frågorna som vi diskuterade idag när gruppen möttes för första gången. Men ett av de största problemen med alla former av diskriminering är att det aldrig är en minoritet/utsatt grupp som får definiera vad diskriminering är. När barn aldrig får veta sina rättigheter är det svårt att förklara en upplevd känsla av att bli förbisedd, inte lyssnad till eller kränkt. Skolan är tillexempel en väldigt stor del i barnets liv. Men när lärare och annan personal i skolan inte ens kan barnets rättigheter kan jag börja undra hur Sverige någonsin ska kunna följa barnets rättigheter.

På diskrimineringsombudsmannen berättade det att de flesta anmälningarna de får in kommer från vita, medelålders, medelklass män. – Den grupp människor som i Sverige idag generellt sett har bäst kunskap om sina rättigheter och dessutom i störst grad får dem uppfyllda.

Det här är ju enklare logik än matte! Gör FN’s konvention om barnets rättigheter till svensk lag, så tvingas vi att göra alla, ALLA, till experter på barnrätt.

” Barn är kompetenta och unika individer som själva kan förändra sin situation, men det krävs förutsättningar i form av möjligheter och kunskap om sina egna rättigheter. Barn har förmågan, men det är de vuxnas ansvar att förutsättningarna finns.”

Som det står i Rädda Barnens Ungdomsförbunds Filosofi.

Det handlar inte om luddiga attityder, det handlar om makt.


Sofia Zackrisson, förbundsordförande för Rädda Barnens Ungdomsförbund.