Deltagande Demokrati

Tjänstemän inom statsförvaltning, såsom högsta domstolen, och andra tjänstemän från både offentliga och ideella sektorn i Latinamerika träffas I syfte att fortbilda sig inom deltagande demokrati. Under denna vecka har ett gäng samlats i Stockholm. Tillsammans med utbildnings- och konsultorganisationen SIPU, utbyter de erfarenheter och skaffar nya verktyg för hur de inom sina områden kan jobba med deltagande demokrati.

SIPU hade tänkt till och bjöd in Rädda Barnens Ungdomsförbund för att prata om vikten av barn och ungas delaktighet och inflytande. Jag fick tillfälle att berätta om hur organisationen bildades och hur vi är organiserade idag. Barn som experter med unik kompetens, barnrättsperspektiv och makt blev utgångspunkterna i diskussionen efteråt. ”jag jobbar inte med något projekt där barn deltar, men hur kan jag som tjänsteman på bästa sätt involvera och ta tillvara på barn och unga i mitt arbete?”, var en högst relevant fråga jag fick från en av deltagarna. Ge förutsättningar till beslutsfattande makt och ömsesidigt samarbete!

Diskussionen fortsatte in på åldersdiskriminering när en annan deltagare ställde frågan om hur Rädda Barnens Ungdomsförbund mottas och tas på allvar när vi driver påverkansarbete. Och mycket riktigt tvingas vi som alla andra unga, överbevisa vår kompetens och anpassa oss till vuxenvärlden för att nå fram med våra budskap. Ett problem som skapas när makt inte är jämt fördelad. För det är den inte idag. En femtedel av Sveriges befolkning är helt utestängda från den yttersta formen av demokrati och får inga möjligheter till reellt inflytande. På det nekar vi barnets rätt till sina rättigheter när varken föräldrar, lärare, politiker, barn eller någon annan känner till och förmedlar vad barnets rättigheter är.

Efter ett häftigt möte har Rädda Barnens Ungdomsförbund nya, bra kontakter för att tillsammans se till att barnets rättigheter tillgodoses i alla lägen.

/En peppad, stolt och hoppfull

Sofia Zackrisson
Förbundsordförande
Rädda Barnens Ungdomsförbund

Vad betyder åldersdiskriminering??
Idag har jag varit på det första mötet med en ny referensgrupp till Diskrimineringsombudsmannen som ska handla om åldersdiskriminering.

Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet,
funktionshinder, sexuell läggning och ålder är de grunderna som lagen idag säger att man kan bli diskriminerad för. Könsöverskridande identitet och ålder är nytt för diskrimineringslagstiftningen från 2008. Läs hela lagen på Diskrimineringsombudsmannens hemsida.

Vad behövs för att allas rättigheter ska efterlevas oavsett ålder? Det var en av de frågorna som vi diskuterade idag när gruppen möttes för första gången. Men ett av de största problemen med alla former av diskriminering är att det aldrig är en minoritet/utsatt grupp som får definiera vad diskriminering är. När barn aldrig får veta sina rättigheter är det svårt att förklara en upplevd känsla av att bli förbisedd, inte lyssnad till eller kränkt. Skolan är tillexempel en väldigt stor del i barnets liv. Men när lärare och annan personal i skolan inte ens kan barnets rättigheter kan jag börja undra hur Sverige någonsin ska kunna följa barnets rättigheter.

På diskrimineringsombudsmannen berättade det att de flesta anmälningarna de får in kommer från vita, medelålders, medelklass män. – Den grupp människor som i Sverige idag generellt sett har bäst kunskap om sina rättigheter och dessutom i störst grad får dem uppfyllda.

Det här är ju enklare logik än matte! Gör FN’s konvention om barnets rättigheter till svensk lag, så tvingas vi att göra alla, ALLA, till experter på barnrätt.

” Barn är kompetenta och unika individer som själva kan förändra sin situation, men det krävs förutsättningar i form av möjligheter och kunskap om sina egna rättigheter. Barn har förmågan, men det är de vuxnas ansvar att förutsättningarna finns.”

Som det står i Rädda Barnens Ungdomsförbunds Filosofi.

Det handlar inte om luddiga attityder, det handlar om makt.


Sofia Zackrisson, förbundsordförande för Rädda Barnens Ungdomsförbund.