Den 19 november anordnande socialdepartementet en konsert till firande av barnkonventionen 20 år i Berwaldhallen. Kungafamiljen var där, Göran Hägglund i egen hög person och en rad andra politiker.
När den första talaren går upp på scen så får denne ett barn i vardera hand. De går fram till mitten av scenen och barnen sätter sig bredvid talaren för att sedan sitta där och lyssna. Jag gapskrattar. Tänker att de är fyndiga som tusan och tror att de ska gestalta vuxnas undermåeliga barnsyn. Men det kommer ingen poäng. När talaren har sagt sitt så reser sig barnen, tar talaren i handen och leder denne tillbaka. Detta händer varje gång någon ska tala. Göran Hägglund och Drottning Silvia var två av dem.
Vad var de barnen till för?
Det blir ganska absurt när Göran Hägglund pratar om barnets rätt att bli hörd, medan kvällen han arrangerar inte har lämnat någon talartid för just barnen. Istället får de sitta bredvid honom när han står och pratar om barnets rättigheter.
Talen varvas av barn som dansar, en enorm barnkör, någon folkkär artist och ett par musikaliska underbarn. Kattis som är konferencier har inlett kvällen med orden ”vi ska fullständigt dränka barnen med kärlek ikväll”
Jag undrar hur det kunde få bli såhär? Hur gjorde de när de kom fram till upplägget?
Hm.. Vi ska alltså fira barnkonventionen i Berwaldhallen. Jag vet! Vi tar in en stor barnkör som får sjunga sånger som får oss vuxna att få tårar i ögonen. Sen Klär vi upp lite vackra flickebarn till älvor som dansar runt.. Men vi måste ha lite pojkar också! Ja, de får dansa ihop med flickorna, sätt på dem minivuxenkläder. Perfekt! Och så några tal också. Typ drottningen. Ja! Och talarna får med sig barn upp på scenen som sitter och lyssnar.
Jag måste erkänna att jag kan inte förstå hur de tänkte, inte överhuvudtaget. Efter konserten möter jag upp ett gäng av våra medlemmar som dagen efter ska ställa våra politiker mot väggen i en ministerhearing. Vi pratade om konserten. – Vad hände?? Och de där barnen, vad var de till för?
Vad hade hänt om de hade fått några minuter på scen för att hålla ett tal om barnets rättigheter? Om barn själva hade fått uttrycka sig under en kväll om barnets rätt att bli lyssnade till.. Jag är helt övertygad om att det hade blivit så jävla mycket bättre och vi hade räddat Socialdepartementets misslyckande. Nu har man istället, åter igen använt barn som dekoration. Fy fan, socialdepartementet!
Sofia Zackrisson
Förbundsordförande
Rädda Barnens Ungdomsförbund
fredag 20 november 2009
onsdag 18 november 2009
Rädda Barnens Ungdomsförbund utlyser praktikplats med fokus på genus och barnrätt
Rädda Barnens Ungdomsförbund söker praktikanter som vill arbeta för att utveckla ett nytt koncept för normkritiska och könsblandade samtalsgrupper. Den nya verksamheten kommer att vara en spännande och viktig vidareutveckling av koncepten för samtalsgruppsverksamheterna Ellen och allan som Rädda Barnens Ungdomsförbund driver tillsammans med Rädda Barnen.
De huvudsakliga arbetsuppgifterna kommer, förutom att utveckla ett nytt koncept, vara att:
- jobba för finansiering av det nya konceptet
- stötta de ideellt aktiva inom den nu befintliga verksamheten Ellen och allan
- sprida Rädda Barnens Ungdomsförbunds arbete med genusfrågor
- arbeta administrativt
Många av arbetsuppgifterna kommer du att utföra självständigt eller dela upp internt samt samarbeta med övriga kansliet och Rädda Barnens Ungdomsförbunds förbundsstyrelse.
Du som söker:
- har förvärvat god kunskap om genusfrågor genom formell eller informell utbildning
- har erfarenhet av att utarbeta projektansökningar
- är bra på att arbeta både i grupp och enskilt
- är inspirerande, entusiasmerande, flexibel och kreativ
- är van vid att uttrycka dig i skrift, både i formella och informella sammanhang
- delar Rädda Barnens Ungdomsförbunds värderingar
Det är meriterande om du:
- har erfarenhet av arbete med barn och unga
- har kunskap om FN:s konvention om barnets rättigheter
- har kunskap om barn och ungas fritid och/eller psykiska ohälsa
- har erfarenheter från ideellt arbete
- är van vid att arrangera utbildningar och hålla i föreläsningar och workshops
Praktikplatsen kommer att tillsättas under januari 2010 och inledas med en introduktion under januari. Under hela praktikperioden kommer handledning att ske av personal på Rädda Barnens Ungdomsförbunds förbundskansli. Vi ser mångfald av perspektiv, bakgrund och erfarenheter som en tillgång i vår organisation och har stora förväntningar på bredd bland de sökande. Du kommer då och då att behöva förlägga din praktiktid till kvällar och helger.
Praktikplatsen är ideell eller inom ramen för din utbildning (ex arbetslivspraktik eller liknande). Lön/arvode utgår ej men budget finns avsatt för omkostnader i arbetet, t ex materialkostnader, resor, referensgrupp och utbildningar. Du kommer att vara stationerad på en fullt utrustad arbetsplats på Rädda Barnens Ungdomsförbunds kansli i Stockholm.
Sista dag för ansökan är den 10 december 2009. Ansökan, innehållande personligt brev på högst en sida och CV, skickas via e-post till jobb@rbuf.se. Personalchef Klara Nilsson svarar på frågor om praktikplatsen på telefon 070-729 44 75 (dagtid).
De huvudsakliga arbetsuppgifterna kommer, förutom att utveckla ett nytt koncept, vara att:
- jobba för finansiering av det nya konceptet
- stötta de ideellt aktiva inom den nu befintliga verksamheten Ellen och allan
- sprida Rädda Barnens Ungdomsförbunds arbete med genusfrågor
- arbeta administrativt
Många av arbetsuppgifterna kommer du att utföra självständigt eller dela upp internt samt samarbeta med övriga kansliet och Rädda Barnens Ungdomsförbunds förbundsstyrelse.
Du som söker:
- har förvärvat god kunskap om genusfrågor genom formell eller informell utbildning
- har erfarenhet av att utarbeta projektansökningar
- är bra på att arbeta både i grupp och enskilt
- är inspirerande, entusiasmerande, flexibel och kreativ
- är van vid att uttrycka dig i skrift, både i formella och informella sammanhang
- delar Rädda Barnens Ungdomsförbunds värderingar
Det är meriterande om du:
- har erfarenhet av arbete med barn och unga
- har kunskap om FN:s konvention om barnets rättigheter
- har kunskap om barn och ungas fritid och/eller psykiska ohälsa
- har erfarenheter från ideellt arbete
- är van vid att arrangera utbildningar och hålla i föreläsningar och workshops
Praktikplatsen kommer att tillsättas under januari 2010 och inledas med en introduktion under januari. Under hela praktikperioden kommer handledning att ske av personal på Rädda Barnens Ungdomsförbunds förbundskansli. Vi ser mångfald av perspektiv, bakgrund och erfarenheter som en tillgång i vår organisation och har stora förväntningar på bredd bland de sökande. Du kommer då och då att behöva förlägga din praktiktid till kvällar och helger.
Praktikplatsen är ideell eller inom ramen för din utbildning (ex arbetslivspraktik eller liknande). Lön/arvode utgår ej men budget finns avsatt för omkostnader i arbetet, t ex materialkostnader, resor, referensgrupp och utbildningar. Du kommer att vara stationerad på en fullt utrustad arbetsplats på Rädda Barnens Ungdomsförbunds kansli i Stockholm.
Sista dag för ansökan är den 10 december 2009. Ansökan, innehållande personligt brev på högst en sida och CV, skickas via e-post till jobb@rbuf.se. Personalchef Klara Nilsson svarar på frågor om praktikplatsen på telefon 070-729 44 75 (dagtid).
tisdag 17 november 2009
Vad är åldersdiskriminering?
Några festivaldeltagare på jämställdhetsfestivalen Festival Spelar Roll! nu i helgen i Upplands Väsby svarade på frågan:
"Har du sett eller upplevt åldersdiskriminering?"
- Vuxna lyssnar inte
- ingen rösträtt!
- Man får ingen vidare hjälp från Arbetsförmedlingen om man är under 20 år!
- Svårt att få jobb!
- Fördummande
- Yngre ”snattar”
- Lättare för äldre att få jobb än de som gått ut gymnasie
…har du sett eller upplevt åldersdiskriminering?
Vad är det egentligen? Ofta vardagliga situationer man kanske inte brukar reagera på som diskriminering. Men tänk efter… Så är chansen/risken stor att du kommer på många svar på frågan ovan.
Dela gärna med dig av dina svar här på bloggen. Tillsammans öppnar vi lättare våra ögon och då blir det lättare att kämpa mot åldersdiskrimineringen i vårt samhälle.
Du bidrar till bloggen genom att maila din text till sofia.zackrisson@rbuf.se
Sanne Hultgren
Vice förbundsordförande
Rädda Barnens Ungdomsförbund
"Har du sett eller upplevt åldersdiskriminering?"
- Vuxna lyssnar inte
- ingen rösträtt!
- Man får ingen vidare hjälp från Arbetsförmedlingen om man är under 20 år!
- Svårt att få jobb!
- Fördummande
- Yngre ”snattar”
- Lättare för äldre att få jobb än de som gått ut gymnasie
…har du sett eller upplevt åldersdiskriminering?
Vad är det egentligen? Ofta vardagliga situationer man kanske inte brukar reagera på som diskriminering. Men tänk efter… Så är chansen/risken stor att du kommer på många svar på frågan ovan.
Dela gärna med dig av dina svar här på bloggen. Tillsammans öppnar vi lättare våra ögon och då blir det lättare att kämpa mot åldersdiskrimineringen i vårt samhälle.
Du bidrar till bloggen genom att maila din text till sofia.zackrisson@rbuf.se
Sanne Hultgren
Vice förbundsordförande
Rädda Barnens Ungdomsförbund
måndag 16 november 2009
Barns Rätt
Ikväll klockan 20.00 på Kunskapskanalen på SVT sänds ett Temaprogram som heter Barns Rätt. FN's konvention om barnets rättigheter fyller 20 år i år och svt uppmärksammar detta. Vad har hänt på 20 år?
Jag deltar i programmet och ger Rädda Barnens Ungdomsförbunds syn på läget i Sverige. Staffan Jansson som sitter i Rädda Barnens Riksstyrelse deltar också bland flera andra gäster.
Hett tips för en intressant TV-kväll!
Sofia Zackrisson
Förbundsordförande
Rädda Barnens Ungdomsförbund
Jag deltar i programmet och ger Rädda Barnens Ungdomsförbunds syn på läget i Sverige. Staffan Jansson som sitter i Rädda Barnens Riksstyrelse deltar också bland flera andra gäster.
Hett tips för en intressant TV-kväll!
Sofia Zackrisson
Förbundsordförande
Rädda Barnens Ungdomsförbund
fredag 13 november 2009
När blev barn problem?
Sydsvenskan skriver här - om hur man i kommunen Vellinge, i Skåne, inte vill veta av barn som är i stort behov av trygghet. Man anser inte att ett barns rätt till trygghet är kommunens problem. Det är när ett nytt boende för ensamkommande flyktingbarn ska öppnas inkommunen som man går till stort motangrepp och vill avkasta sig sitt medmänskliga ansvar. Man frågar sig varför man måste ha dessa barn just i Vellinge.
Politiker och invånare undrar också hur det ska bli när byns barn möter flyktingbarnen. Det är som de förväntar sig att något ska ske, att det finns en skillnad på barn och barn. Man verkar tycka att vissa barn får bo i byn, men vissa inte - beroende på vilken hudfärg man har, beroende på vilket land man är född i. Men vi vet att alla människor är lika värda. Att alla barn är barn och har samma rätt till en trygg och säker framtid.
Det är dags att Vellingepolitiker slutar flörta med främlingsfientliga genom att inskränka barns rättigheter. Det är inte okej att ragga röster genom att skäla barn på deras rättigheter.
Jag vill se att Rädda Barnens Ungdomsförbund ger sig in i kampen för ensamkommande flyktingbarns rättigheter - för även de är barn. De är en väldigt utsatt grupp med barn, som framförallt inte alltid ses som barn. De ses istället som något annat, något främmande. Vi måste slå vakt om barns rätt att vara barn och alla de rättigheter som hör till.
Det är dags att vi kämpar för att ingen ska bli diskriminerad enligt barnkonventionens artikel 2 som säger att ingen får behandlas annorlunda på grund av sin hudfärg, sin etnicitet och sin börd (vem som är ens föräldrar).
Gör barnkonventionen bli lag - även i Vellinge!
Hälsningar
Niclas Persson
Barnrättskämpe!
Politiker och invånare undrar också hur det ska bli när byns barn möter flyktingbarnen. Det är som de förväntar sig att något ska ske, att det finns en skillnad på barn och barn. Man verkar tycka att vissa barn får bo i byn, men vissa inte - beroende på vilken hudfärg man har, beroende på vilket land man är född i. Men vi vet att alla människor är lika värda. Att alla barn är barn och har samma rätt till en trygg och säker framtid.
Det är dags att Vellingepolitiker slutar flörta med främlingsfientliga genom att inskränka barns rättigheter. Det är inte okej att ragga röster genom att skäla barn på deras rättigheter.
Jag vill se att Rädda Barnens Ungdomsförbund ger sig in i kampen för ensamkommande flyktingbarns rättigheter - för även de är barn. De är en väldigt utsatt grupp med barn, som framförallt inte alltid ses som barn. De ses istället som något annat, något främmande. Vi måste slå vakt om barns rätt att vara barn och alla de rättigheter som hör till.
Det är dags att vi kämpar för att ingen ska bli diskriminerad enligt barnkonventionens artikel 2 som säger att ingen får behandlas annorlunda på grund av sin hudfärg, sin etnicitet och sin börd (vem som är ens föräldrar).
Gör barnkonventionen bli lag - även i Vellinge!
Hälsningar
Niclas Persson
Barnrättskämpe!
tisdag 10 november 2009
Vem tänker på barnen?
Jag har fortfarande inte fått något svar från Nyamko Sabuni angående en utbildning i barnets rättigheter. Hon fick ett mail med ett erbjudande om att få en specialutbildning eftersom hon inte har läst konventionen. Nu kanske hon har gjort det, vad vet jag. Men Sverige påstår fortfarande att vi är bäst i världen på barns rättigheter. Om detta gästskrev jag en artikel i tidningen Anti. Ni kan läsa hela artikeln här.
Igår var en häftig dag! Var på statsteatern och medverkade i ett seminarium och pratade om barnets rättigheter i Sverige. Jag får fler reaktioner på mitt språk, det finns de som tycker att jag svär för mycket men också att mitt språk överlag är ovårdat. Skitbra, fuck no, fy fan, förjävligt, jävla skitsnack, så in i helvete viktigt, osv. Men en ny kommentar är att jag som vuxen inte ska försöka konstla mitt språk så att det bättre passar barn och unga. Nu svär jag i och för sig nog lika mycket idag som jag gjorde när jag var 16 år. Men vem har rätt till vilket språk? Jag vill inte vuxenanpassa mitt språk när jag pratar om eller med barn och unga. Det är kul att en del vuxna har så mycket kritik på hur jag pratar med eller om en målgrupp som jag själv tillhör. Men ge mig gärna kritik! Fortsätt med det, det gillar jag- oavsett om jag håller med i sak eller inte.
En medlem hos oss berättade för mig igår att hon hade sett mig i veckorevyn. What? Var min tanke. Men jodå, det stämde. Veckorevyn har listat Sveriges vassaste kvinnor 2010 och jag är med. ”Hon kommer få dig att vilja engagera dig” står det. Kul! Det står om vår profilfråga också: ”Sofia är den rättvisesträvande förbundsordföranden i Rädda Barnens Ungdomsförbund. Hon är bara 19 år med redan en av våra största förkämpar för barnkonventionens lagstiftning. Rbuf.blogspot.com”
Gött att veckorevyn nämner vår kamp för en barnrättslag- det gillar jag! Men jag är inte bara 19 år. Jag är 20 år. Men jag är inte ”bara 20 år” heller. Men visst, vi har en lång väg att gå även i en tidning vars läsare främst är tonåringar är det fortfarande ”bara” att vara just tonåring- även när man kämpar för barnets rättigheter. Tack för utmärkelsen, Veckorevyn! – Ta era läsare på allvar och värdera inte egenskaper och kompetens utefter ålder.
Sofia Zackrisson
Förbundsordförande
Rädda Barnens Ungdomsförbund
Igår var en häftig dag! Var på statsteatern och medverkade i ett seminarium och pratade om barnets rättigheter i Sverige. Jag får fler reaktioner på mitt språk, det finns de som tycker att jag svär för mycket men också att mitt språk överlag är ovårdat. Skitbra, fuck no, fy fan, förjävligt, jävla skitsnack, så in i helvete viktigt, osv. Men en ny kommentar är att jag som vuxen inte ska försöka konstla mitt språk så att det bättre passar barn och unga. Nu svär jag i och för sig nog lika mycket idag som jag gjorde när jag var 16 år. Men vem har rätt till vilket språk? Jag vill inte vuxenanpassa mitt språk när jag pratar om eller med barn och unga. Det är kul att en del vuxna har så mycket kritik på hur jag pratar med eller om en målgrupp som jag själv tillhör. Men ge mig gärna kritik! Fortsätt med det, det gillar jag- oavsett om jag håller med i sak eller inte.
En medlem hos oss berättade för mig igår att hon hade sett mig i veckorevyn. What? Var min tanke. Men jodå, det stämde. Veckorevyn har listat Sveriges vassaste kvinnor 2010 och jag är med. ”Hon kommer få dig att vilja engagera dig” står det. Kul! Det står om vår profilfråga också: ”Sofia är den rättvisesträvande förbundsordföranden i Rädda Barnens Ungdomsförbund. Hon är bara 19 år med redan en av våra största förkämpar för barnkonventionens lagstiftning. Rbuf.blogspot.com”
Gött att veckorevyn nämner vår kamp för en barnrättslag- det gillar jag! Men jag är inte bara 19 år. Jag är 20 år. Men jag är inte ”bara 20 år” heller. Men visst, vi har en lång väg att gå även i en tidning vars läsare främst är tonåringar är det fortfarande ”bara” att vara just tonåring- även när man kämpar för barnets rättigheter. Tack för utmärkelsen, Veckorevyn! – Ta era läsare på allvar och värdera inte egenskaper och kompetens utefter ålder.
Sofia Zackrisson
Förbundsordförande
Rädda Barnens Ungdomsförbund
måndag 9 november 2009
Ungdomar som förändrar världen
Så var rubriken för det seminarium som jag var med i på statsteatern idag. Under ungefär en timme så snackade vi om vad barnets rättigheter egentligen handlar om, hur blir barn i Sverige kränkta idag och vad kan man göra åt det?
Mark Levengood som var moderator bad publiken att räcka upp handen om de kände till sina rättigheter. Pinsamt nog så är det inte ens hälften av de 170 högstadie- och gymnasieelever som var där som räckte upp handen. Mark frågade sen hur många av dem som kände till barnkonventionen som hade fått lära sig om sina rättigheter i skolan. Nu var det ungefär en handfull personer som räckte upp sina händer.
Ett av Sveriges största misslyckanden är att Sveriges barn aldrig får reda på vad de har rätt till.
Jag berättade lite om varför jag började engagera mig- om första gången jag fick läsa barnkonventionen. Hur arg jag blev över att barnets rättigheter kränks varje dag, överallt, och min frustration över att inte mitt engagemang och min vilja togs på allvar av vuxna när jag började engagera mig.
Vi pratade mycket om våld mot barn. Mali Nilsson som jobbar med anti aga-frågor på Rädda barnen var med och berättade om sina erfarenheter och om hur det ser ut i världen. Vi fick många frågor från publiken som handlade om just det- våld mot barn. Vad gör man om man inte litar på någon vuxen? Vad är ett hot mot barn? Får barn slå tillbaka?
Några personer lyfte kollektiv bestraffning och att inte bli tagen på allvar. Någon hade ringt polisen för att anmäla en våldtäkt mot dennes kompis. Då hade polisen svarat att de inte hade tid med ungdomsfall just nu. Fy fan.. En annan berättade om en kiosk där butiksinnehavaren behandlade barn och unga kunder på ett otrevligt sätt varje gång de klev in i butiken.
Arrangörerna var jätteglada över alla frågor som lyftes av publiken. Det är jag också, men jag tycker inte att det är konstigt. Hur ofta får barn uttrycka sina tankar och frågor om sina rättigheter??
När jag kom tillbaka till kontoret hade två personer hört av sig till oss och reagerat på min medverkan. De hade sett seminariet på svt24 som direktsände från statsteatern. En person hade ringt och varit arg på två saker. Dels att jag använde svärord – både på svenska OCH på engelska. Sen tyckte personen också att det var dumt att jag hade tagit ett exempel från mitt liv. Att jag berättade om hur en rektor klappade mig på huvudet istället för att ta mig på allvar.
Jag tycker att det är skoj att få kritik. Speciellt roligt är det när vuxna kritiserar mitt sett att prata om och med barn. Nu håller jag inte alls med denne person, utan tycker snarare att det är skitbra att jag pratar så som jag känner mig bekväm med och att jag tar exempel från min vardag när jag pratar om synen på barn. Lite senare fick jag ett mail av en annan person som hade tittat på svt24. Den personen skrev att den var jävligt imponerad av mig och att jag tog plats och ifrågasatte.
Ännu en gång är jag glad och pepp över att få vara med i kampen för barnets rättigheter!
Sofia Zackrisson
Förbundsordförande
Rädda Barnens Ungdomsförbund
Mark Levengood som var moderator bad publiken att räcka upp handen om de kände till sina rättigheter. Pinsamt nog så är det inte ens hälften av de 170 högstadie- och gymnasieelever som var där som räckte upp handen. Mark frågade sen hur många av dem som kände till barnkonventionen som hade fått lära sig om sina rättigheter i skolan. Nu var det ungefär en handfull personer som räckte upp sina händer.
Ett av Sveriges största misslyckanden är att Sveriges barn aldrig får reda på vad de har rätt till.
Jag berättade lite om varför jag började engagera mig- om första gången jag fick läsa barnkonventionen. Hur arg jag blev över att barnets rättigheter kränks varje dag, överallt, och min frustration över att inte mitt engagemang och min vilja togs på allvar av vuxna när jag började engagera mig.
Vi pratade mycket om våld mot barn. Mali Nilsson som jobbar med anti aga-frågor på Rädda barnen var med och berättade om sina erfarenheter och om hur det ser ut i världen. Vi fick många frågor från publiken som handlade om just det- våld mot barn. Vad gör man om man inte litar på någon vuxen? Vad är ett hot mot barn? Får barn slå tillbaka?
Några personer lyfte kollektiv bestraffning och att inte bli tagen på allvar. Någon hade ringt polisen för att anmäla en våldtäkt mot dennes kompis. Då hade polisen svarat att de inte hade tid med ungdomsfall just nu. Fy fan.. En annan berättade om en kiosk där butiksinnehavaren behandlade barn och unga kunder på ett otrevligt sätt varje gång de klev in i butiken.
Arrangörerna var jätteglada över alla frågor som lyftes av publiken. Det är jag också, men jag tycker inte att det är konstigt. Hur ofta får barn uttrycka sina tankar och frågor om sina rättigheter??
När jag kom tillbaka till kontoret hade två personer hört av sig till oss och reagerat på min medverkan. De hade sett seminariet på svt24 som direktsände från statsteatern. En person hade ringt och varit arg på två saker. Dels att jag använde svärord – både på svenska OCH på engelska. Sen tyckte personen också att det var dumt att jag hade tagit ett exempel från mitt liv. Att jag berättade om hur en rektor klappade mig på huvudet istället för att ta mig på allvar.
Jag tycker att det är skoj att få kritik. Speciellt roligt är det när vuxna kritiserar mitt sett att prata om och med barn. Nu håller jag inte alls med denne person, utan tycker snarare att det är skitbra att jag pratar så som jag känner mig bekväm med och att jag tar exempel från min vardag när jag pratar om synen på barn. Lite senare fick jag ett mail av en annan person som hade tittat på svt24. Den personen skrev att den var jävligt imponerad av mig och att jag tog plats och ifrågasatte.
Ännu en gång är jag glad och pepp över att få vara med i kampen för barnets rättigheter!
Sofia Zackrisson
Förbundsordförande
Rädda Barnens Ungdomsförbund
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
